Fotoskolan del 2 - Fotografera flygplan under inflygning

Vi har nu kommit igång med Fotoskolan och vi hoppas att föregående del gav er lite tips och bra information om vilken utrustning ni har att välja bland.
Nu ska vi då gå vidare med lite mer praktiska saker att tänka på när det gäller själva fotograferandet, men innan vi börjar vill vi poängtera att vi inte kan lära er precis hur ni ska göra. Dels för att alla gör olika och även för att alla bilder är olika. Det vi kan och tänker göra är att dela med oss av de tips och erfarenheter vi samlat på oss under de år vi fotograferat, för att ni ska få lite hjälp på vägen. När vi började fotografera hade vi ingen som lärde oss, så det vara bara att pröva sig fram och fylla många minneskort, läsa på forum och titta på massor av bilder! Erfarenhet kommer med tiden.



I dagens del tänkte vi gå igenom ett kort men svårt ämne; att fotografera flygplan som är under inflygning. Vi tar även i slutet upp lite om hur man enklast bemästrar det hårda ljus om förekommer mitt på dagen. Men först inflygningar.
Oftast har du två situationer att välja bland när det handlar om inflygningsbilder. Antingen står du under inflygningen och fotograferar planen rakt framifrån/underifrån eller så står du bredvid inflygningen och får bilder mer från sidan. Enklast är egentligen den första situationen, så vi börjar där.
Här står du alltså under inflygningen och planen passerar rakt ovanför dig på väg in mot banan för landning. Den här placeringen är att föredra om du har solen i ryggen och piloterna alltså har motljus rakt i nosen. Fördelen är att du har ett jämt ljus över nosen på flygplanet och att du får större chans till skarpa bilder i och med att planet ser ut att röra sig saktare rakt mot kameran. Skulle du inte ha solen i banans riktning ger den här vinkeln inte riktigt samma effekt då en skuggsida lätt uppstår på flygplanet medan den andra är upplyst. Vad du kan göra i stället i en sådan situation kommer vi strax till.

Så vad bör man tänka på när man har planet susandes rakt mot en i hög hastighet? För att få mer effekt i bilden bör du använda zoomen ganska flitigt och verkligen zooma in på flygkroppen istället för att ta med allt mellan vingspetsarna. Försök komponera bilden efter motorerna på vingarna så att du kommer nära inpå för att få fler detaljer och mer effektfullt resultat. När man zoomar in får man nämligen känslan av att bakgrunden är mycket närmare än vad den egentligen är, en effekt man ofta använder vi t ex porträttfotografering. Denna komprimerade känsla kan man även få fast bakgrunden endast består av blå himmel.


Två exempel på hur man kan zooma in på en bild.


Längre ner på sidan kan ni snart läsa om hur man använder exponeringskompensation i starkt ljus, något som är tillämpat på den här bilden.

Vi pratar också mycket om att man ska ha en rätt liten bländare för att få jämn skärpa över hela planet och vi utgår ofta från bländartal mellan f/8 och f/10. Men när det gäller bilder rakt framifrån som egentligen bara är på nosen kan du faktiskt blända upp ett helt steg till t ex f/5.6. Det ger lite mer djup och kontrast men ändå bra skärpa över hela bilden. I och med att man kan blända upp har man också möjlighet att få kortare slutartider som enklare fryser bilden.


Solen rakt i nosen. Bilden är tagen under inflygningen på bana 26 på Arlanda.

Det här med ljus är något som återkommer hela tiden när man pratar om fotografering och här gäller inget undantag. Som exempel kan man börja sin dag på flyget med solen i ryggen under morgonen och sedan följa efter så att man hela tiden fotograferar i medljus. Ligger flygplatsens banor rätt mot solen kan man passa på att hålla sig under inflygningen för att ha solen i nosen under dagen och på så sätt minska de kraftiga skuggor och kontraster som det hårda ljuset mitt på dagen ger. Som flygplansfotograf håller man sig nämligen, precis som landskapsfotografer, helst till dagens första och sista timmar då ljuset är som mjukast och mest fördelaktigt. Ett väldigt bra exempel på detta är bana 26 på Arlanda. Där kan man hålla sig vid lastpallarna på banas vänstra sida under större delen av dagen och sedan när solen når över banans riktning mot kvällen man flytta sig till inflygningen och få solen i nosen.


Något av en typisk vinkel på bana 26 på Arlanda. När solen ligger så här kan man välja att antingen stå och fotografera underifrån eller, som här, snett från sidan.

Den andra situationen vi tog upp var att stå bredvid inflygningen och få bilder mer från sidan med solen liggandes på ena sidan av planet.
Detta är något vi inom Ostersund Photography fått träna mycket på genom åren då vi ofta stöter på detta vid bana 12 på Frösön under morgonen och på dagen. För att kunna fotografera landningar på bana 12 på Frösöflygplats så måste man stå på en väg som ligger väldigt nära banan, då det inte går att stå på så många andra ställen eftersom det sluttar kraftigt bredvid vägen och därefter kommer Storsjön.
Vi har valt att skriva denna del mycket på grund av att vi ganska ofta får frågor om hur vi lyckas med denna sorts bilder och vi kan ärligt säga att vi tycker det är svårt att få till bra också! Oskarpa bilder är vanligt och det är något som alla får, men efter en hel del träning lär man sig att undvika det så gott det går genom att bli stadigare och snabbare att följa efter med kameran.


Vid landningar på bana 12 på Frösön har man chans att få bilder i den här vinkeln. Notera hur tajt klippt bilden är då den är kraftigt inzoomad.

Så vad kan vi göra åt problemet när vi väl står där vid inflygningen och planen passerar ganska snabbt över och dina bilder aldrig blir skarpa?
En kort slutartid är något många tänker på, för att man då har bättre möjlighet att frysa bilden och därför kan få det skarp. Då är ju problemet löst, eller hur? Tänk om det var så enkelt! Med en så pass snabb slutartid menar man ofta så pass snabbt som 1/1000 sekund eller kortare, men för att få det krävs ofta en stor bländare och då får man ju som bekant inte den jämna skärpan över hela bilden som är rätt viktig här då så mycket mer än bara nosen är i bild. Men om vi höjer ISO-värdet i kameran då så vi ökar ljuskänsligheten och kan vi väl ha en mindre bländare? Absolut, det är sant! Men vad som händer när du ökar ISO-värdet är att det uppstår digitalt brus i bilden och även om dagens kameror hanterar brus bra så bör man undvika höga ISO-tal i vilket fall, då slutresultat inte kommer bli lika bra även med bra brusreducering.
Men vad ska jag göra då om jag inte ska blända upp eller öka ISO-värdet, för inte kan jag väl få en skarp bild med en slutartid runt 1/250? Svaret på gåtan är panorering!


Två bra exempel på hur panorering kan ge skarpa bilder trots rätt långa slutartider på 1/200, både under landning och start.


Blurrig bakgrund men planet är skarpt.

Det finns tillfällen då du kan använda snabba slutartider och visst hjälper det, men du måste fortfarande panorera dig genom bilden. Detta innebär att du hela tiden följer med planet i sökaren när du tar bilden. Något många gör fel då är att de rör zoomen på kameran eller objektivet samtidigt som de fotograferar och det ska man undvika. Annars försvinner poängen med att panorera, för om du zoomar samtidigt som du fotograferar så kommer detta också att leda till oskärpa och det vill vi undvika här helt klart. Enklast är om man har kontinuerlig autofokus på kameran (AI Servo AF på Canon och Continous Servo AF på Nikon) då autofokusen följer med motivet så länge man håller avtryckaren inne halvvägs. Då håller sig planet i fokus och du kan koncentrera dig på att ta bilden genom att zooma in och hålla kvar zoomen där så att planet flyger in i bild. När du har hela planet i bild kan du börja fotografera, men håll kvar zoomen i samma läge. Först när det börjar bli ”trångt” i bilden kan du zooma ut till ett nytt läge som du håller medan du fortsätter följa planet och tar bilder. När planet passerar brukar nödutgångarna ovanför vingen vara ett bra riktmärke att hålla autofokuspunkten i mitten av sökaren på.


Nödutgången ovanför vingen är bra att sikta på med fokuspunkten. Då håller du planet i mitten av bilden samtidigt som du har koll på vart fokus ligger.

Är du rätt ny på fotografering och inte känner att du behärskar det manuella läget ännu, kan bländarprioritetsläget (Av på Canon och A på Nikon) var en bra början. Där kan du själv ställa in bländar- och ISO-värdet medan kameran ställer in din slutartid automatiskt. Auto- och P-lägena bör man hålla sig borta från när det gäller den här typen av bilder, så att man får större kontroll över bilderna.
Så länge du står still med fötterna, gärna med fötterna i 90 grader mot banan, följer med planet med din överkropp, andas lugnt och inte zoomar när du fotograferar så kommer du snabbt hitta ytterligare egna knep och inställningar för att utvecklas vidare.
Tänk också på att i vissa fall kan det också ge bra effekt att inte zooma in på bara kroppen utan att ta med även vingarna. Vid kraftiga vindar kan man t ex se hur planet vinglar in på final om man tar med lite mer, som Sterling gör här nedan.


Tack vare att bilden inte är kraftigt beskuren i kameran lever man sig in i känslan av att det blåser. Vid t ex som här vid en sidvindslandning kan man ta med mer luft så man ser hur planet lutar.

Många kommer säkert läsa detta nu och undra hur vi kan tycka att detta är rätt, men som sagt så säger vi inte att vi är experter på något vis utan vi delar med oss hur vi brukar jobba och vad vi tycker fungerar bra.

För att göra en tillbakablick till Fotoskolan Del 1 som handlade om kamerautrustning, så använder vi oftast våra telezoomar 100-400mm vid inflygningsbilder. Dels för att kunna zooma in nära inpå och även för att de objektiven har bra omfång som gör att man smidigt kan följa med planet från 400mm till 100mm under hela inflygningen. Man kan självklart använda andra objektiv också för att sätta sin kreativitet på prov (se gärna vårt reportage från i påskas). Detta är något man får känna själv hur man vill göra och det finns inget rätt eller fel när det gäller den estetiska biten inom foto och det gör det hela så mycket roligare!


Bild från påskinlägget som visar på hur man kan ta lite mer kreativa inflygningsbilder med vidvinkeloptik.

Vi har hittills nämnt att vi föredrar det mjuka ljuset under morgon- och kvällstimmarna då ljusförehållandena oftast är som bäst för de flesta fotografer. Men ganska ofta dyker situationer upp då det är ett intressant flygplan att fotografera som kommer mitt på dagen och då uppstår ett nytt problem. Det starka ljuset gör skuggor väldigt mörka och högdagrar väldigt ljusa så det är lätt att t ex flygkroppen blir väldigt ljus medan motorer och undersida av planet blir väldigt mörka. Fotograferar du i Av/A läget finns en fyndig finess som är användbar här. Det är något som kallas exponeringskompensation och som oftast görs i tredjedelar av hela bländarsteg och då kan du en solig dag exponera upp 1/3 eller 2/3 för att ljusa upp skuggorna. Man överexponerar alltså bilden en aning då det är lättare att i efterbehandlingen i datorn mörka ner ljusa områden är det är att ljusa upp mörka och riskera onödigt brus. Samma sak kan man göra i det manuella läget, skillnaden då är att du håller koll på detta själv och exponerar upp så mycket det kan behövas tills du har en passande slutartid.
Är man på en mindre flygplats och det är lite trafik har man inte ofta möjlighet att känna sig för med olika exponeringar innan den intressanta trafiken kommer. Det man kan göra om man känner sig osäker då är att välja AV och hoppas att kameran gör ett bra val. Men man lär sig med tiden hur man exponerar efter olika situationer och tillslut sitter det i ryggmärgen. I sökaren har du dessutom oftast en ljusmätare som du kan hålla kolla på under tiden du komponerar bilden och trycker av. Tänk också på att ju mer du exponerar upp, desto ljusare blir bilden och slutartiden längre så att hålla stadigt och stå rätt är åter viktigt.


Våga använda många millimetrar även rakt från sidan.

Vi tar väl en kort sammanfattning av det vi gått igenom för att vi ska få ett så bra resultat som möjligt av våra inflygningsbilder:

• Våga zooma in för mer effektrika bilder.
• Ställ dig så du inte behöver flytta dina fötter när planet passerar utan att du bara kan vrida kroppen efter planet.
• Zooma inte samtidigt som du tar bilden. Försök istället zooma och vänta in planet och ta några bilder innan du ändra zoomen igen.
• Välj autofokuspunkten i mitten som den aktiva för att hela tiden hålla koll på vart fokus ligger.
• Hitta en punkt på planet att alltid ha fokuspunken mot för att lättare kunna följa med planets rörelse, följer inte kameran planet kommer du få rörelseoskärpa i bilden.
• Ta det lugnt och stressa inte även om det går fort.
• Exponera gärna upp lite i starkt ljus för att slippa mörka områden, tänk också på att slutartiden då bli längre och det är lättare hänt att bilden blir oskarp.
• För jämnt och fint skärpedjup i bilden välj en bländare mellan f/8 och f/10. Fotograferar du planet rakt framifrån kan en större bländare som f/5.6 också gå bra.

Alla tekniker vi skrivit om här fungerar alla på liknande sätt även för startande flygplan, så därför har vi inte gjort ett eget avsnitt om det. Även vid start är det viktigt att tänka på panorering och lägen på zoomen för att få bästa möjliga skärpa i bilderna.
Man behöver ju självklart inte göra så här som vi har tagit upp jämt, för vi har ju också visat några undantag som fungerar väldigt bra på grund av att man just brutit lite mot "reglerna".

Det är en hel del att hålla reda på och ta in med alla exponeringsvärden och tips hit och dit. Detta är inget som du kommer lära dig över en dag, så ta det bara lugnt och fotografera mycket för inget annat kommer att ge dig erfarenhet! Övning gav oss erfarenhet och kunskap och det är samma för alla. Vissa har lättare än andra och känns det svårt är det bara att träna mer och ge sig tusan på att få till de där bra bilderna som du strävar efter. Det kommer det med tiden!

Vi hoppas att du fick lite att tänka på nu som du kan använda dig av nästa gång du åker ut för att fotografera och att du lärde dig något av detta! Så ge dig ut och fyll minneskortet så ska du se att du känner dig mer och mer säker varje gång du står där. Vi alla lär oss något nytt när vi fotograferar och hur tråkigt skulle det inte vara om vi kunde allt och aldrig lärde oss något nytt?

Skriv gärna kommentarer på om det är något ni känner att vi missat som ni brukar ha svårt med, oavsett om det handlar om denna del eller rent generellt. Fråga på om ni har fler frågor, här eller på admin@osdphoto.se! Skriv gärna någon rad om hur ni tycker våra tips fungerade efter att ni prövat dem eller bara vad ni allmänt tycker om Fotoskolan!

/Ostersund Photography

Samtliga delar av Fotoskolan hittar ni här