Nu är det podcastdags igen och Andreas Wessel är tillbaka som gäst. Grabbarna stöter och blöter allt från påkörda hjortdjur till Twitter och i nyheterna nämns Canonrykten, nya linjer på Arlanda och vi skickar en muffins (ett muffin?) till SAS.
Självklart har Peter styrt upp en liten quiz som han utmanar övriga deltagare i. Med varierande resultat...
Podcasten finns även på iTunes och glöm inte att ni också kan följa oss på Facebook och Twitter.
MP3-länk för nerladdning (43mb)
25 January 2012
17 January 2012
Interview with Tim de Groot
Tim de Groot, photographer of AirTeamImages, is probably one of the most aesthetic photographers in the aviation photo community. With his well-composed pictures he shows that all aviation photos does not have to look the same.
Tim de Groot began to develop his interest in aviation photography through his father, Peter de Groot, who started out in the early 1970’s.
– He gave me his old Praktica camera when I was about 9 or 10, Tim remembers. It was all manual and he taught me the basics of photography.
As his interest in aviation and photography grew, he eventually bought his own gear and father and son de Groot took some trips together to various European and American airports to shoot.
Most aviation photos today follow the standards set by sites like Airliners.net, with the plane centered and often shot straight from the side. Tim de Groot however shows a talent in composition and aesthetics, something that is rather rare for this genre.
Tim tells us that when digital photography became popular, he became more driven to be creative. He started to feel that it is important that the photo is interesting and this is something he still is trying to accomplish when he shoot.
– Aviation has almost become secondary to the photography part. I don't really care whether I see aircraft X or Y, but more about how I can capture it in an aesthetically pleasing way, he explains.
A KLM 747 heading out from Amsterdam Schiphol generates colourful vapor in 2009.
The given question is if he ever studied photography or art, or if he simply is born with ”the gift”. But he has never taken a photography course and says that his artistic approach has been developed over many years of being out shooting. And by looking at pictures taken by others he has also picked up inspiration.
– The Internet has helped in my development. There are so many inspirational photos available online these days. It has been and still is a great learning tool for me.
But great photos don’t take themselves. To Tim great photos are all about the light, and on hazy or overcast days he rarely head out to the airport at all. But on days with more extreme weather, the opportunities might open up.
– I love aircraft reversing on wet runways or cutting through cloud formations. You don't get to see stuff like that on perfect blue-sky days, he says.
– I'm often at the airport at times when other photographers prefer to stay at home.
A dramatic sun face this KLM 747 as it's about to touch down on Amsterdam Schiphol in 2011.
When it comes to camera gear, Tim de Groot is a Canon user. His father used Canon gear and it was practical for Tim to use the same system. By doing this he could borrow his fathers L-lenses when he couldn’t afford his own.
Now he has his own EF 300/2.8L IS that he use when he is out shooting around airports. By using extenders on a prime lens like the 300mm he can get in really close on details, such as landing gears, with good quality. On most of his close-ups he use an equivalent focal length of 600mm.
So what camera body goes with this set-up?
– I use a relatively old 40D but do not see an immediate reason to upgrade. I'm not one to buy a new camera every year, he explains.
Tim de Groot sometimes get in real close on details, like the main gear on this KLM 747. The photo was taken at Amsterdam Schiphol in 2011.
In The Netherlands and in Germany flight spotting and aviation photography are big hobbies and it’s common to meet other photographers around the airports in Europe. We ask Tim why he thinks the spotting culture is so big in Europe.
– I am not sure, but one of the reasons must be the easy access to good spotting locations, Tim tells us. He gives Amsterdam Schiphol as an example with almost no fences and bike lanes running around the airport next to the runways.
– Also the police are fairly tolerant of spotting here, especially when compared to other countries. I think that helps.
Wide angle shot of a Malaysia Airlines 747 on final for Amsterdam Schiphol in 2008.
Tim de Groot is an experienced photographer and we are curious on what he think has made him the photographer he is today. One key thing, he think, is learning from other photographers, like he did from his father for example. He also mentions Joe Pries, another well-known aviation photographer, as a person who thought him a lot.
Tim also shares some wise words for those who are fairly new and want to take their aviation photography further.
– If you are starting out and want to get better, my tip would be to start with the basics. Don't go out and buy all the fancy gear when you can't even explain the basics of photography.
– And of course, practice, practice and practice some more and try to learn from those who are more experienced, he ads.
The belly of this KLM 777 was captured in golden light on Amsterdam Schiphol in 2011 as it was departing.
When Tim is not hanging around the fences of an airport he spend most of his time working for an American IT company. When he has free time he enjoys travelling, often combined with photography, running, movies and music.
He has no ambitions of making a living out of his photography, but on occasion he has done a few photo assignments.
– I don't do any commercial work, but I have shot a few weddings. It is something I really enjoy and have gotten quite good at as well, he tells us, but adds that photography purely is a hobby for him.
A well-composed shot of a KLM 737 on it's way in to Amsterdam Schiphol in 2011.
As our final question we wanted to know what Tim finds to be the most fun about being an aviation photographer. For him the most fun and the reason why it never gets boring, is that there always is a new challenge to tackle. These challenges can be to visit a new airport, find new locations to shoot from or catch a rare aircraft. And since Tim de Groot is keen to get that special angle and composition, he always looks for it.
– Trying to get different shots that no one else has thought of is one of my drivers.
Thanks to Tim de Groot for participating in this interview! If you want to see more of his photos, have a look in Tim's gallery on Airliners.net.
All photos © Tim de Groot.
Check back for more on the website or follow us on Facebook and Twitter.
Jonas Herjeby
Ostersund Photography
jonasherjeby@osdphoto.com
Simon Brygg
Ostersund Photography
simonbrygg@osdphoto.com
14 January 2012
Korttur med SE-GNG
I tisdags var det tänkt att vi skulle ta en flygtur men blev hindrade av vädret. Onsdagen bjöd däremot på betydligt bättre flygväder!
På onsdaen åkte vi ut till det lilla flygfältet Optand utanför Östersund med siktet inställt på att lyckas ta oss upp i luften. Simon behövde göra några studs-och-gå med lärare för att återbekanta sig med flygklubbens PA-28 SE-GNG som han inte flugit sedan 2009 och därefter skulle vi båda ta en liten tur själva.
SE-GNG står ute på det snöiga flygfältet med eftermiddagssolen skinande.
Vinterflygning kräver en hel del förberedelser innan man kan ge sig upp i luften. Bl a måste planet värmas upp och självklart även banan vara plogad och isfri. När dessa bestyr var avklarade kunde Simon med lärare taxa ut och lyfta för att lägga sig i varvet och göra några studsar.
Simon taxar ut för att göra några studs-och-gå med lärare.
Andra studsen är avklarad och det är bara att lyfta och lägga sig i varvet igen.
Efter att ha gjort några godkända studsar landade de och taxade in igen, så att vi kunde ta en kortare tur över Östersundsområdet själva innan eftermiddagssolen sjunkit för lågt.
Motoruppkörning på väntplats innan vi taxar ut och ställer upp.
Precis som föregående dag närmade sig någon form av skitväder från Norge, så vi hann inte med en allt för lång sväng innan det började bli guppigt och de norska molntussarna kom för nära.
Optands flygfält skymtar i mitten av bildens övre kant och Östersunds sydligare delar dyker upp bakom instrumentpanelen på SE-GNG.
Efter en väl genomförd och väldigt mjuk landning på bana 18 taxade vi åter in för att klämma in maskinen i hangaren och bädda in henne för natten. Äntligen hade det blivit en genomförd flygning över det jämtländska vinterlandskapet och flygabstinensen var tillfälligt stillad!
En till synes nöjd Simon efter landning.
Då det blev en så kort flygning blev det också ett kort inlägg här, med mest fokus på bilder. Men håll ögonen öppna under de närmsta dagarna för fler inlägg som utlovat! Till dess får ni gärna hålla till godo med Facebook och Twitter i vanlig ordning.
På onsdaen åkte vi ut till det lilla flygfältet Optand utanför Östersund med siktet inställt på att lyckas ta oss upp i luften. Simon behövde göra några studs-och-gå med lärare för att återbekanta sig med flygklubbens PA-28 SE-GNG som han inte flugit sedan 2009 och därefter skulle vi båda ta en liten tur själva.
SE-GNG står ute på det snöiga flygfältet med eftermiddagssolen skinande.
Vinterflygning kräver en hel del förberedelser innan man kan ge sig upp i luften. Bl a måste planet värmas upp och självklart även banan vara plogad och isfri. När dessa bestyr var avklarade kunde Simon med lärare taxa ut och lyfta för att lägga sig i varvet och göra några studsar.
Simon taxar ut för att göra några studs-och-gå med lärare.
Andra studsen är avklarad och det är bara att lyfta och lägga sig i varvet igen.
Efter att ha gjort några godkända studsar landade de och taxade in igen, så att vi kunde ta en kortare tur över Östersundsområdet själva innan eftermiddagssolen sjunkit för lågt.
Motoruppkörning på väntplats innan vi taxar ut och ställer upp.
Precis som föregående dag närmade sig någon form av skitväder från Norge, så vi hann inte med en allt för lång sväng innan det började bli guppigt och de norska molntussarna kom för nära.
Optands flygfält skymtar i mitten av bildens övre kant och Östersunds sydligare delar dyker upp bakom instrumentpanelen på SE-GNG.
Efter en väl genomförd och väldigt mjuk landning på bana 18 taxade vi åter in för att klämma in maskinen i hangaren och bädda in henne för natten. Äntligen hade det blivit en genomförd flygning över det jämtländska vinterlandskapet och flygabstinensen var tillfälligt stillad!
En till synes nöjd Simon efter landning.
Då det blev en så kort flygning blev det också ett kort inlägg här, med mest fokus på bilder. Men håll ögonen öppna under de närmsta dagarna för fler inlägg som utlovat! Till dess får ni gärna hålla till godo med Facebook och Twitter i vanlig ordning.
Jonas Herjeby
Text/foto
jonasherjeby@osdphoto.com
12 January 2012
OsdPhoto Podcast #7
Podcasten är tillbaka efter ett kortare uppehåll över jul- och nyårshelgerna. Den här veckan pratar våra podcastande grabbar bland annat om hur svårt de har att umgås med varandra, alkoholtester i Japan och nyheter från Nikon och Adobe. Självklart är Peter lekledare igen och utmanar Jonas och Simon i frågesport!
Podcasten finns även på iTunes och glöm inte att ni också kan följa oss på Facebook och Twitter.
MP3-länk för nerladdning (41mb)
Podcasten finns även på iTunes och glöm inte att ni också kan följa oss på Facebook och Twitter.
MP3-länk för nerladdning (41mb)
10 January 2012
Första bilderna 2012 (Vlog S02E01)
Det nya året började händelselöst med dåligt väder, mycket snö och lite trafik. Men med en antydan till finväder åkte Jonas och Simon ut idag för att få några bilder och kanske en flygtur över staden.
Tidigare år har vi alltid varit ute tidigt för årets första bilder, men i januari i år har det dock hittills inte funnits mycket att fotografera på Åre Östersund Airport och vädret har ständigt arbetat mot oss. Men idag bestämde vi oss för att det var dags och vädret såg ut att kunna bli helt okej. Enligt planeringen för dagen skulle vi först åka ut på flyget och fotografera SAS, NextJet och även Direktflyg, som vi inte fotograferat sedan de tog över på Umeå-turen, och därefter försöka hinna med en flygning över staden om vädret höll i sig.
SAS073 taxar ut för start på bana 30. Idag flögs den av LN-RRK.
Vi inledde med att fotografera SAS avgång till Arlanda i mulet väder. Så långt bjöd dagen inte på några överraskningar utöver det vanliga, men vi höll modet uppe och hoppades på att molnen skulle spricka upp.
Närmast på schemat stod NextJets ankomst från Bromma med det dystra molntäcket kvar över Frösön.
NextJet 622 SE-KXJ taxar in till plattan via G medan febril snöröjning pågår i bakgrunden.
När vi närmade oss halv elva-tiden började det spricka upp lite på himlen och några solstrålar spreds över plattan innan Direktflyg letade sig ned från Umeå. När de landat pratade vi med personalen på Swedavia som lät oss komma ut på plattan för att äntligen få lite bilder på det nya flygbolaget. (Eller nytt och nytt, men de är i alla fall relativt nya på Åre Östersund Airport.) Vi tackar för den hjälpsamma inställningen hos Swedavia Östersund!
Ergonomi är viktigt för en fotograf. Här ser vi Simon krypa ihop och fotografera SE-LHC.
31 oktober 2011 tog Direktflyg över efter NextJet på Umeå-turen efter upphandlingen av rikstrafiken.
SE-LHC, som är en Jetstream Super 31, byggdes 1989 och har flugit för Direktflyg sedan 2005.
Jonas knäböjer ute på plattan.
Den planerade flygningen under eftermiddagen tvingades vi ställa in på grund av en väderfront som kom krypande från Norge över fjällen . Den får vi spara till en finare dag med bättre förutsättningar.
Men nytt år innebär ju så klart även en ny säsong av vår Vlog! Säsongspremiären bjuder vi på här nedan.
Följ oss gärna och kommentera på Facebook samt Twitter.
Tidigare år har vi alltid varit ute tidigt för årets första bilder, men i januari i år har det dock hittills inte funnits mycket att fotografera på Åre Östersund Airport och vädret har ständigt arbetat mot oss. Men idag bestämde vi oss för att det var dags och vädret såg ut att kunna bli helt okej. Enligt planeringen för dagen skulle vi först åka ut på flyget och fotografera SAS, NextJet och även Direktflyg, som vi inte fotograferat sedan de tog över på Umeå-turen, och därefter försöka hinna med en flygning över staden om vädret höll i sig.
SAS073 taxar ut för start på bana 30. Idag flögs den av LN-RRK.
Vi inledde med att fotografera SAS avgång till Arlanda i mulet väder. Så långt bjöd dagen inte på några överraskningar utöver det vanliga, men vi höll modet uppe och hoppades på att molnen skulle spricka upp.
Närmast på schemat stod NextJets ankomst från Bromma med det dystra molntäcket kvar över Frösön.
NextJet 622 SE-KXJ taxar in till plattan via G medan febril snöröjning pågår i bakgrunden.
När vi närmade oss halv elva-tiden började det spricka upp lite på himlen och några solstrålar spreds över plattan innan Direktflyg letade sig ned från Umeå. När de landat pratade vi med personalen på Swedavia som lät oss komma ut på plattan för att äntligen få lite bilder på det nya flygbolaget. (Eller nytt och nytt, men de är i alla fall relativt nya på Åre Östersund Airport.) Vi tackar för den hjälpsamma inställningen hos Swedavia Östersund!
Ergonomi är viktigt för en fotograf. Här ser vi Simon krypa ihop och fotografera SE-LHC.
31 oktober 2011 tog Direktflyg över efter NextJet på Umeå-turen efter upphandlingen av rikstrafiken.
SE-LHC, som är en Jetstream Super 31, byggdes 1989 och har flugit för Direktflyg sedan 2005.
Jonas knäböjer ute på plattan.
Den planerade flygningen under eftermiddagen tvingades vi ställa in på grund av en väderfront som kom krypande från Norge över fjällen . Den får vi spara till en finare dag med bättre förutsättningar.
Men nytt år innebär ju så klart även en ny säsong av vår Vlog! Säsongspremiären bjuder vi på här nedan.
Följ oss gärna och kommentera på Facebook samt Twitter.
Jonas Herjeby
Text/foto
jonasherjeby@osdphoto.com
Simon Brygg
Foto/videoredigering
simonbrygg@osdphoto.com
09 January 2012
EF 24-70 vs EF 24-105
Att välja optik kan vara svårt med en uppsjö av tillverkare, prisklasser och modeller. Jonas och Simon tittar här närmare på två normalzoomar i Canons proffssegment, EF 24-70 och EF 24-105.
Vi båda känner igen oss i det huvudbry man kan få när man ska köpa ett nytt kamerahus eller ett objektiv. När vi skulle välja en normalzoom för våra Canonutrustningar för några år sedan ställdes vi inför dessa bekymmer. De två objektiv som vi valde mellan var EF 24-70/2.8 L USM, en pansarvagn och trogen tjänare hos världens pressfotografer, och EF 24-105/4 L IS USM, en nyare konstruktion med bildstabilisator. Vi båda köpte ett 24-105 var den gången, men drygt ett år senare sålde Jonas sitt och köpte ett 24-70 istället, medan Simon behöll sitt objektiv.
EF 24-105/4 L IS USM och EF 24-70/2.8 L USM. Två lika men ändå olika normalzoomar i Canons L-serie.
Vilka är de utmärkande skillnaderna mellan de båda objektiven i bildkvalité, ljusstyrka, ergonomi och kanske framför allt; varför bytte Jonas medan Simon valde att stanna kvar? Vi ska ta en närmare titt på det!
Vi börjar med att lära känna de båda med att titta närmare på deras specifikationer. Båda har den karaktäristiska röda ringen och suffixet L som skvallrar om att de hör till Canons Luxury-serie och ligger idag i ungefär samma prisklass på runt 10-11.000 kronor.
EF 24-70:n har ett steg större bländare på f/2.8 mot 24-105:ans f/4 och väger närmare 300 gram mer. Detta gör objektivet stabilt och det ligger bra i handen. Konstruktionen har några år på nacken då objektivet introducerades redan 2002, men det håller fortfarande måttet. Tillsammans med EF 16-35/2.8 och EF 70-200/2.8 bildar den en vass och ljusstark uppsättning hos många pressfotografer.
EF 24-105 är en nyare konstruktion från 2005 där Canon valt att göra objektivet lite ljusskyggare, men att istället lägga till bildstabilisering och 35mm på brännvidden. I huvudsak är den tänkt att passa in mellan EF 17-40/4 och EF 70-200/4 för den som föredrar en uppsättning av f/4-optik.
De båda objektiven med respektive motljusskydd.
De båda objektiven är väldigt lika varandra, men ändå finns något där som gör att de skiljer sig åt. Jonas har ägt och arbetat med båda objektiven och innan han beslöt att byta fanns det många fördelar och nackdelar att väga mot varandra. Först och främst erbjuder 24-70:n ett helt bländarsteg extra vilket kan vara värdefullt i situationer med dåligt ljus, men å andra sidan motsvarar bildstabiliseringen i 24-105:an en tre steg snabbare slutartid. 24-105:an ger också något skarpare bilder på större bländaröppningar än vad 24-70:n gör, medan den senare är mer gediget och kraftigt byggd. Gummitätningen hos de båda gör att de fungerar bra tillsammans med ett vädertätat hus i sämre väderförhållanden.
EF 24-105/4 L IS USM visar upp sin bakre lins.
EF 24-70/2.8 L USM består av en hel del glas!
Men hur står sig de båda ute på fältet?
Är du ute efter ett objektiv för enbart flygplansfotografering kan EF 24-105 vara alternativet för dig. För Simon som nästan enbart fotograferar flygplan behövs inte det extra bländarsteget då man som flygplansfotograf oftast ändå arbetar med mindre bländaröppningar runt f/8-11. Objektivet producerar en jämn och fin skärpa och bildstabiliseringen är också alltid ett välkommet hjälpmedel för handhållna bilder. Det är bland annat detta som spelar in i Simons val mellan de båda objektiven.
Men Jonas, som utöver flyget jobbar mycket med tidningsuppdrag och främst konserter, valde att byta till EF 24-70. Anledningen var att det extra bländarsteget lockade i situationer med dåligt ljus och för att objektivet tillsammans med EF 70-200/2.8 IS utgör en bra kombination av optik för de situationer han ofta jobbar i. Vid konserter med mycket rörelse i dåligt ljus hjälper dessutom inte bildstabiliseringen.
Bild tagen av Simon med hans EF 24-105/4 L IS USM.
Jonas fotograferade vid samma tillfälle, fast med sitt EF 24-70/2.8 L USM.
I kort är båda objektiven perfekta allroundobjektiv. Det är två prisvärda och skarpa gluggar som levererar precis det man förväntar sig av Canons L-optik.
Så vilket objektiv väljer man? Jonas valde bort bildstabilisering och 35mm längre brännvidd mot ett bländarsteg extra för att kunna arbeta mer mångsidigt med sin normalzoom. Simon behöll istället det ovannämnda för att de passade hans mer nischade användningsområde bättre. Valet är individuellt och beror helt på hur man planerar att använda grejorna. Men ett är i alla fall säkert, vi rekommenderar de båda till den som söker ett objektiv av hög kvalité som inte gör dig besviken!
Vi båda känner igen oss i det huvudbry man kan få när man ska köpa ett nytt kamerahus eller ett objektiv. När vi skulle välja en normalzoom för våra Canonutrustningar för några år sedan ställdes vi inför dessa bekymmer. De två objektiv som vi valde mellan var EF 24-70/2.8 L USM, en pansarvagn och trogen tjänare hos världens pressfotografer, och EF 24-105/4 L IS USM, en nyare konstruktion med bildstabilisator. Vi båda köpte ett 24-105 var den gången, men drygt ett år senare sålde Jonas sitt och köpte ett 24-70 istället, medan Simon behöll sitt objektiv.
EF 24-105/4 L IS USM och EF 24-70/2.8 L USM. Två lika men ändå olika normalzoomar i Canons L-serie.
Vilka är de utmärkande skillnaderna mellan de båda objektiven i bildkvalité, ljusstyrka, ergonomi och kanske framför allt; varför bytte Jonas medan Simon valde att stanna kvar? Vi ska ta en närmare titt på det!
Vi börjar med att lära känna de båda med att titta närmare på deras specifikationer. Båda har den karaktäristiska röda ringen och suffixet L som skvallrar om att de hör till Canons Luxury-serie och ligger idag i ungefär samma prisklass på runt 10-11.000 kronor.
EF 24-70:n har ett steg större bländare på f/2.8 mot 24-105:ans f/4 och väger närmare 300 gram mer. Detta gör objektivet stabilt och det ligger bra i handen. Konstruktionen har några år på nacken då objektivet introducerades redan 2002, men det håller fortfarande måttet. Tillsammans med EF 16-35/2.8 och EF 70-200/2.8 bildar den en vass och ljusstark uppsättning hos många pressfotografer.
EF 24-105 är en nyare konstruktion från 2005 där Canon valt att göra objektivet lite ljusskyggare, men att istället lägga till bildstabilisering och 35mm på brännvidden. I huvudsak är den tänkt att passa in mellan EF 17-40/4 och EF 70-200/4 för den som föredrar en uppsättning av f/4-optik.
De båda objektiven med respektive motljusskydd.
De båda objektiven är väldigt lika varandra, men ändå finns något där som gör att de skiljer sig åt. Jonas har ägt och arbetat med båda objektiven och innan han beslöt att byta fanns det många fördelar och nackdelar att väga mot varandra. Först och främst erbjuder 24-70:n ett helt bländarsteg extra vilket kan vara värdefullt i situationer med dåligt ljus, men å andra sidan motsvarar bildstabiliseringen i 24-105:an en tre steg snabbare slutartid. 24-105:an ger också något skarpare bilder på större bländaröppningar än vad 24-70:n gör, medan den senare är mer gediget och kraftigt byggd. Gummitätningen hos de båda gör att de fungerar bra tillsammans med ett vädertätat hus i sämre väderförhållanden.
EF 24-105/4 L IS USM visar upp sin bakre lins.
EF 24-70/2.8 L USM består av en hel del glas!
Men hur står sig de båda ute på fältet?
Är du ute efter ett objektiv för enbart flygplansfotografering kan EF 24-105 vara alternativet för dig. För Simon som nästan enbart fotograferar flygplan behövs inte det extra bländarsteget då man som flygplansfotograf oftast ändå arbetar med mindre bländaröppningar runt f/8-11. Objektivet producerar en jämn och fin skärpa och bildstabiliseringen är också alltid ett välkommet hjälpmedel för handhållna bilder. Det är bland annat detta som spelar in i Simons val mellan de båda objektiven.
Men Jonas, som utöver flyget jobbar mycket med tidningsuppdrag och främst konserter, valde att byta till EF 24-70. Anledningen var att det extra bländarsteget lockade i situationer med dåligt ljus och för att objektivet tillsammans med EF 70-200/2.8 IS utgör en bra kombination av optik för de situationer han ofta jobbar i. Vid konserter med mycket rörelse i dåligt ljus hjälper dessutom inte bildstabiliseringen.
Bild tagen av Simon med hans EF 24-105/4 L IS USM.
Jonas fotograferade vid samma tillfälle, fast med sitt EF 24-70/2.8 L USM.
I kort är båda objektiven perfekta allroundobjektiv. Det är två prisvärda och skarpa gluggar som levererar precis det man förväntar sig av Canons L-optik.
Så vilket objektiv väljer man? Jonas valde bort bildstabilisering och 35mm längre brännvidd mot ett bländarsteg extra för att kunna arbeta mer mångsidigt med sin normalzoom. Simon behöll istället det ovannämnda för att de passade hans mer nischade användningsområde bättre. Valet är individuellt och beror helt på hur man planerar att använda grejorna. Men ett är i alla fall säkert, vi rekommenderar de båda till den som söker ett objektiv av hög kvalité som inte gör dig besviken!
Jonas Herjeby
Text
jonasherjeby@osdphoto.com
Simon Brygg
Foto
simonbrygg@osdphoto.com
Subscribe to:
Posts (Atom)
